Jag gick i 7:an och skulle gå på det första discot under min högstadie tid. Det var pirrigt, spännande, nervöst och roligt. Jag och min bästis Linda gjorde sällskap dit och planen var glasklar - att spana på snygga killar i smyg. Ingen av oss trodde väl att det kunde bli något av spanandet, men den kvällen träffade jag Stefan och Linda Joakim som båda gick i 9:an. Jag var väldigt nervös när Stefan bjöd upp till en tryckare, men åhh vad det pirrade i kroppen!
Vi var ett par i 4 månader och mitt hjärta gick i kras när han gjorde slut, ack vilken sorg! Jag satt hemma vid köksbordet och pappa försökte trösta mig med kloka ord om livets gång. Ord som jag då totalt struntade i, men han hade rätt, min kloka pappa. Livet har gått vidare och jag har blivit dumpad fler gånger och överlevt.
(Den fina ringen jag fick av Stefan i julklapp ligger kvar i mitt skrin och jag får ett leende på läpparna varje gång jag ser den).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar